I Jämtkrogens fjärilslandskap har hotade fjärilar fått en fristad. Här bedriver SCA tillsammans med länsstyrelserna Jämtland och Västernorrland och andra parter ett samarbete för att rädda och bevara fjärilar. Soliga skogsgläntor och blommande vägkanter ska få sällsynta arter att återhämta sig.
De flesta dagfjärilar minskar kraftigt i antal i Sverige. Det beror främst på att de örter som fjärilarna är beroende av, både för att hitta mat och för att reproducera sig, har minskat i takt med att böndernas slåttermetoder har förändrats. Vissa fjärilsarter påverkas även av skogsbruk.
Ett par av arterna som har det tufft är trolldruvemätaren och den violetta guldvingen. De räknas båda som starkt hotade i Sverige och finns med på Sveriges lista över ÅGP-arter, en lista med hotade eller sällsynta arter som kräver särskilda åtgärdsprogram för att återhämta sig. Även många andra fjärilar och insekter drar nytta av de insatser som görs här.
Området runt Jämtkrogen är känt bland fjärilsintresserade i hela Sverige eftersom det finns så många arter här. Det som gör området speciellt är att marken är ovanligt kalkrik. Det gör att många örter trivs här och de lockar i sin tur hit fjärilarna. Fjärilslandskpet sträcker sig över närmare tre mil längs med E14 mellan Tälje och Bensjö.
Här samarbetar nu SCA med länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland samt Trafikverket och Svenska kraftnät för att på olika sätt hjälpa fjärilarna.
För att hjälpa fjärilarna anpassar SCA skötseln längs sina skogsbilvägar i området och Trafikverket anpassar sin skötsel längs E14. Det gäller bland annat att slå vägkanterna så pass ofta att det inte hinner komma upp buskar och att göra det i rätt tid på sommaren.
– Slår man för tidigt har växterna inte hunnit blomma och slår man för sent så gynnar man gräset i stället för örterna, förklarar Håkan Blomquist, SCAs naturvårdsspecialist i Jämtland.
Arbetet i området började så smått för fem år sedan, redan innan SCA och länsstyrelserna hade utsett det till fjärilslandskap, och det har gett ett tydligt resultat.
– Länsstyrelsen har inventerat antalet trolldruvemätare både före och efter insatserna och det är roligt att se att den har ökat. Troligen har många andra arter också gynnats, säger Håkan.
Den violetta guldvingen, Lycaena helle, är beroende av växten ormrot för sin fortplantning. Den lägger äggen på undersidan av bladen och sedan äter larverna av växten. Ormrot var vanligare förr när det fanns mer slåtterängar. Nu växer den ibland i vägkanter.
För att gynna den violetta guldvingen är det viktigt att inte slå vägkanterna förrän fjärilarna har hunnit förpuppa sig.
Trolldruvemätare, Baptria tibiale, är beroende av växten trolldruva som inte trivs där det är solbelyst. Själv vill fjärilen ha det soligt och varmt, så det finns inte så många ställen som lever upp till kraven.
En åtgärd som gynnar trolldruvemätaren är att hugga upp luckor i skogen, så att det finns både soliga och skuggiga platser i närheten av varandra.
Den smalsprötade bastardsvärmaren, Zygaena osterodensis, har hittat en fristad i en liten frostglänta på ca 1 hektar intill E14 i Borgsjö, Ånge kommun. På grund av sommarfrost har skogen inte lyckats etablera sig här, men gläntan håller sakta på att växa igen av bl a gräs, som konkurrerar ut kråkvicker, en växt som fjärilens larver behöver för att klara sig. Dessutom minskar den vuxna fjärilens nektarkällor då blomman skogsnäva minskar i antal.
Nu har SCA gjort åtgärder för att hjälpa och bevara fjärilen, bland annat har man slagit en del med slåtterbalk för att förbättra området förutsättningar och sedan gräver man upp strängar med mineraljord för att öka förekomsten av kråkvicker, skogsnäva och andra nektarkällor.
Naturvårdsverket har gjort en film om arbetet med att hjälpa den smalsprötade bastardsvärmaren.
Jämtkrogens fjärilslandskap ligger längs med E14 på gränsen mellan Jämtland och Medelpad, mellan Tälje och Bensjö. Det finns informationstavlor uppsatta i området och längs med St:Olavsleden som både beskriver arbetet i landskapet och olika arter av fjärilar.
Karta över fjärilslandskapet
